fredag 19 november 2010

Otrohet är mänsklig, inte manlig

DN har en artikelserie om otrohet, där de frågar sig varför framgångsrika män är mer otrogna än andra. För att de kan?

Svenskt hyckleri vad gäller könsroller och relationer har inga gränser. Framgångsrika personer – vare sig de är män eller kvinnor – har betydligt fler tillfällen till lockande otrohet, eftersom det dräller av människor som gärna lägger sig för dem.

Annars vore de knappast mer eller mindre otrogna än andra. Det är inte så att framgång i sig väcker åtrå utanför äktenskapet – men tillfället gör tjuven. Frestelserna är fler, för att så många människor gärna hoppar i säng med en kändis, en rik, en makthavare. Wikileaks Julian Assange är ett aktuellt exempel.

De experter DN har pratat med är mycket mer nyanserade och insiktsfulla än DN:s rubriker och ingresser ger vid handen. Otrohet är inte ett manligt fenomen, utan ett mänskligt. Vår gamla tvåsamhetsmodell är en rest från ett annat samhälle med andra villkor och behov,och även där var otrohet vanlig. Läs till exempel Decamerone och Canterbury Tales, båda från 1300-talet.

DN skriver om otrohet här, här och här.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , . Intressant?

17 kommentarer:

  1. Jovisst, men tror du ändå inte att kändisstatus-attraktionen skiljer sig något mellan könsrollerna? Föga förvånande att en kvinnlig artikelförfattare skriver en så kändisfixerad artikel för det första. Även om det har föga med otrohet att göra.

    SvaraRadera
  2. Ligger inte kändisfixeringen mer i tiden än i könen?

    SvaraRadera
  3. Jag tycker att du slår fast väl tvärsäkert att tvåsamheten hör till ett annan tid. Jag tror att det ligger mer eller mindre i vår natur att hålla ihop två och två. Inte så att det förtjänar status som enda och allmängiltig norm, verkligen inte. Men det blir också tokigt om man betraktar det som en anakronism.

    Personligen har jag ganska fullt upp med att komma underfund om mina egna göranden, låtanden, önskemål och strävanden med bara en partner. Jag föreställer mig att det skulle bli avsevärt svårare om jag hade två eller flera att ta hänsyn till.

    Alternativet vore total promiskuitet, men den har också sina nackdelar. Inte minst när det finns barn med i bilden.

    SvaraRadera
  4. Ja det skiftar säkert i uttryck över tiden, lite störande ljus i backspegeln bara.

    SvaraRadera
  5. Mattias, jag avfärdar inte tvåsamheten, utan övertron på den. Genom historien har den fungerat sisådär och respekterats sisådär. Inget nytt under solen. Nu har den inte samma sociekonomiska nödvändighet som förr, därav öppnare avsteg från den.

    SvaraRadera
  6. Ja då är vi ombord på samma skuta.

    SvaraRadera
  7. En sak jag funderar över: är mäktiga berömda framgångsrika kvinnor lika uppvaktade som berömda mäktiga framgångsrika män? Något säger mig att antalet kvinnliga groupies utanför sceningången till Robbie Wiliams är fler än manliga dito på Pink, Madonna, Lady Gaga, what ever. Hade Thacher lika många unga älskare som Clinton?

    SvaraRadera
  8. @Anonym 20 november 2010 18:07

    Ja Lotten drar ett likhetstecken mellan framgång, kändisskap, status och attraktion. Påpeka könsskillnader är kanske inte så politiskt korrekt i det här landet.

    SvaraRadera
  9. Jag har intrycket att manliga groupies förvisso finns, men inte i samma grad som kvinnliga.Där spökar nog könsroller: många kvinnor kan tänka sig att förverkliga sig genom sina män, men män plägar vilja förverkliga sig genom sig själva. Det kan ändra sig framöver.

    SvaraRadera
  10. Läste ett träffsäkert uttalande av någon fransman som var; Män är ute efter framgång och pengar för att få kvinnor, kvinnor är ute efter män för att få pengar.

    SvaraRadera
  11. Det finns fortfarande skillnader mellan kvinnor och män. Män äger en större del av jordens samlade förmögenhet och det är inte "horbock" eller "slampe" som man skriker på skolgårdarna. Våra roller är tyvärr hårt reglerade. Ju större formell frihet, desto större informell ofrihet verkar det som. Stick inte upp eller ut!

    SvaraRadera
  12. Anonym: Hur rätt har du inte. Just så tvärtommigt som du beskriver saken - frihet som leder till ofrihet - tror jag att man måste förstå det hela, och söka dess lösning. Våld mot kvinnor ska inte i någon form accepteras - liksom inte mot män, givetvis. Samtidigt måste manligheten på något sätt stärkas. Det är männens och pojkarnas osäkerhet som får dem att vilja dra ner kvinnorna till sin egen rädslenivå - läs trakassera och misshandla. Ju osäkrare män, desto mer kommer vi att få av den varan, så att misskreditera manligheten i sig - som jag påstår ofta sker - är inte rätt väg och gå. Alldeles bortsett ifrån att det är orättvist.

    Vad gäller de ekonomiska skillnaderna misstänker jag att de speglar något mycket djupgående, nämligen mäns behov av att stärka sin potens. (Liksom för all del många kvinnors förmåga och tendens att dra nytta därav - många kvinnor har informell makt över pengar de inte är ägare till, även om många andra givetvis är alldeles utan.) Inte många kvinnor förstår kastrationsångestens svarta spöke och hur det styr mäns beteenden - inte många män heller för den delen, de flesta väljer att titta bort och projicera känslan på kvinnor. "Om inte jag kan ska inte heller hon kunna." Se där kvinnokränkarens omedvetna filosofi. Observera om:et - det behöver inte handla om att inte kunna, det räcker med rädslan för att inte kunna.

    SvaraRadera
  13. För att de kan, exakt så.

    Om kvinnor reste i tjänsten i större utsträckning skulle de ha fler tillfällen att vara otrogna.

    Frånvaron av otrohet efter ett fyra år långt förhållande tror jag sällan beror på moralisk övertygelse, snarare att vissa aldrig hamnar i en situation där otrohet är möjligt.

    SvaraRadera
  14. Mathias Karlsson7 december 2010 18:48

    "Fram till 1400-talet var häxeri inte något typiskt kvinnligt brott, men kvinnan som en svagsint varelse med låg intelligens och stor köttslig lust gjorde att hon lätt föll offer för Satans frestelser"

    and I rest my case...

    SvaraRadera
  15. Smurfen (16 årig tjej!!)2 februari 2011 23:00

    otrohet finns hos alla. Men visst kända är oftast ortogna för att det ger mer pr uppmärksamhet tidningarna reagerar mer. Det är rätt sjukt men så är det... Är man känd vill man bli mer känd till vilket pris som helst! Men sen finns det också vanlig otrohet i vardagslivet hos vanliga människor.

    SvaraRadera
  16. Först måste jag säga att det är otroligt roligt att "råka" på dig Stefan, jag har följt din krönika i Fighter under mycket lång tid. Tack för den trevliga läsningen.

    Så till ämnet.
    Precis som du säger är inte otrohet något typiskt manligt eller kvinnligt, det är en naturlig del av människans psyke att bli attraherad av andra människor. Sedan är det en hel hoper olika faktorer som spelar in om man agerar på den attraktionen eller ej.
    Självdisciplin, religiös/moralisk övertygelse, alkohol, tillfällen ja listan kan göras ganska lång.

    Det finns en grupp i samhället som gärna målar upp mannen som en "vandrande dildo" och den otrogne som lämnar fru och barn för en "yngre modell" bara "för att han kan".
    Den bilden är något av en nidbild som inte på något sätt är representativ för verkligheten.
    Däremot så är jag helt överens med ovanstående om att kända människor (eller rika och mäktiga) förmodligen i högre utsträckning får erbjudanden om eller tillfällen att vara otrogen oftare än Pelle som arbetar på slakteri.

    Jag har själv ett förflutet i krogdörren och där blev vi erbjudna på det ena och det andra för att släppa in överförfriskade medelålders kvinnor eller underåriga lätt berusade flickor. Jag vet att flera av mina kollegor utnyttjade den möjligheten både en och flera gånger tragiskt nog så gällde det i synnerhet de unga flickorna som i princip prostituerade sig för att få komma in på lokal under en kväll. Nästa helg var det samma sak igen fram till att de blev gamla nog för att kunna komma in någonstans.

    Det finns väl inget annat syfte med tvåsamheten än att sätta barn till världen och ge dessa den bästa möjliga uppväxt. Med undantag då av den rent egoistiska känslan av trygghet, intimitet och kärlek fast de är kanske snarare en härlig konsekvens av tvåsamheten. Till sist så är det kanske viktigast att inse att den medvetna tanken och valet att leva med en man eller en kvinna så länge du är lycklig med denne.

    //Mr Galahad

    SvaraRadera
  17. Mr Galahad, trevligt att höra att du följt mitt skrivande. Då är vi två :)

    Beträffande den eviga pardansen är det aldrig fel att minnas den lilla förvanskningen av äktenskapslöftet "i nöd och lust" till "så länge vi har lust". Är det Birger Sjöberg?
    Märkligt nog har jag svårt att hitta det på Google.

    SvaraRadera